Naturintresset har varit en av flera röda trådar genom mitt liv. Det väcktes redan i skolåldern genom föräldrarnas fågelböcker som blev morgonlektyr när resten av familjen sov. Mycket tid under ungdomsåren tillbringade jag ute i fält med likasinnade vänner. Aptiten på att skaffa sig nya kunskaper och anta nya utmaningar har alltid varit stor. Nyligen gick jag tre skrivarkurser på distans för att kunna färdigställa romanen Otillgänglighetspunkten.

När barnen var i tonåren och började bli flygfärdiga dök det ibland upp tankar på fjällvärlden. Det handlade framför allt om Lappland och de vildaste fjällområdena vi har i landet. Jag hade besökt dem några gånger i ungdomsåren. Men över trettio hade år förflutit sedan dess och tillvaron var huvudsakligen formad av det urbana livet i en medelstor tätort. Det var som att börja om, lära känna fjällvärlden på nytt.

Så småningom föddes idén om att skriva en bok om detta äventyrsland. Det resulterade i Guiden Vandringsturer i Sarek. Efterhand fördjupades insikten om den historia – både samisk och svensk – som präglat fjällvärlden. Där, liksom överallt annars, flätas naturen samman med kulturarvet, historien blandas med det pågående nuet. Det blev grunden för nästa bok: Präststigen till Alkavare kapell.

För mig ger friluftslivet nya perspektiv på samhället omkring. Vad gör vår moderna livsstil med naturen och oss själva? Det blir frågor om överlevnad, meningsfullhet, vår plats i universum. Under de senaste årens samhällsdebatt har miljöaspekterna alltmer kommit i fokus. Otillgänglighetspunkten ställer människans motstridiga sätt att förhålla sig till naturen i intensiv belysning.

Jag är född i Skåne, men uppvuxen i Södertälje. Utbildad i Stockholm, Uppsala och Lund. Jag återvände i vuxen ålder till födelsekommunen Lund. Otillgänglighetspunkten, jämte de två guideböckerna, vill jag se som min kärleksförklaring till den svenska fjällvärlden.