Veikko Keteli var ett av omkring 70 000 finska krigsbarn som evakuerades undan kriget till Sverige. Han föddes i finska Borgå 1941. Pappan dog när pansarfartyget Ilmarinen sprängdes av en mina samma år. 

Barndomstiden växlade mellan fosterföräldrarnas bondgård i Småland och den arbets- och bostadslösa mamman i efterkrigstidens Finland – som finnpojke i Sverige och svenskunge i Finland. 

Veikko blev så småningom Norrskensflammans korrespondent i Moskva och upplevde såväl förhoppningarna runt Gorbatjov som katastrofen i Tjernobyl och kriget i Afghanistan. Terrorattacken på Utøya drabbade hans egen familj. 

År 1943 inviger den svenske upptäcktsresanden och akademiledamoten Sven Hedin ett forskningsinstitut vid Münchenuniversitetet, namngivet efter honom på direktiv av SS-ledaren Heinrich Himmler.

Institutet var både en hyllning till Hedins geografiska bedrifter och ett tack för dennes långvariga stöd till Hitlertyskland i skrift och handling, samt en utmärkt täckmantel för SS att bedriva sin verksamhet. 

Denna bok är historien om Sven Hedin-institutet och en nationalhjältes fall.

Som sjuttonåring bryter Anna upp från sin hem­miljö i finska Tornedalen för att skaffa sig en framtid i Sverige. 

Språksvårigheter, trångboddhet, fackföreningarnas vara eller inte vara gör tillvaron svår för Anna och hennes man, Abram, då de har helt olika uppfattningar.

Inspiration till romanen Har man inte folk tar man finnar har Ulla Brännström Englsperger hämtat ur sin egen mormorsmors liv. Boken utkom första gången 2018.

Sylvia bor med sina föräldrar i Västerbottens inland.  Som tioåring upptäcker Sylvia musikens kraft – en kraft som kommer att bära henne framåt, men också utsätta henne för faror. Hennes läromästare är en gammal kantor, sträng och konservativ, men som ser Sylvias kvalitéer. I den kyrkliga vuxenvärlden finns dock en person med en helt annan agenda.

I Det finns tid låter Carina Bergström språket flyta lika melodiöst och kraftfullt som tonerna ur en kyrkorgels pipor. 

Danskt band, 180 sid.

 Under mindre än ett decennium växte det slumrande hotell Silverhatten i Arjeplog explosionsartat. Antalet rum femdubblades och omsättningen tiofaldigades när bil- och eventföretag köade för att få komma till smällkalla Norrbotten och få testa sina fordon på isbanorna. Bakom framgångssagan stod entreprenören Jan Edvardsson. 2010 fick rörelsen nya delägare. Där vände Edvardssons lycka. Efter bara två år hade han fått sparken. Därefter förlorade han allt.

Silverblåsningen berättar historien om ett påstått brott och om en ensam mans kamp för sin heder och sitt livsverk – en historia som får en oväntad vändning när okända dokument dyker upp och avslöjar en helt ny sanning.
Danskt band, 380 sid.

 Från skidor till ambulans är en bok om sjukvård och hälsoarbete i en tid långt före vårt idag självklara välfärdssamhälle - och ändå inte så länge sedan. Berättelsen börjar i en glest befolkad, isolerad och fattig bygd i slutet av 1800-talet och följer sedan utvecklingen av sjukvården fram till 1960-talet. Bokens fokus är på Sorsele, men författaren sätter även utvecklingen i ett större sammanhang - vad som händer i Västerbotten och i Sverige som helhet.

Boken är rikt illustrerad med över 140 foton och berättelser från ett trettiotal personer, sjukvårdspersonal och patienter.

"Stort historiskt värde" Roland Edlund i Västerbottens-Kuriren, om Lena Eliassons bok.

På sin semester reser Jörgen Friedman till Lapplands fjällvärld för att bland annat besöka den så kallade Otillgänglighetspunkten, den plats i Sverige som är längst bort från farbara vägar. Några dagar senare omkommer han i nationalparken Sarek. Alla betraktar händelsen som en tragisk olycka - alla utom Jörgens syster Sara som börjar söka efter svar. Det finns människor som erbjuder hjälp, samtidigt som de väcker starka känslor hos henne. Dessutom tycks hon vara bevakad.

På egen hand reser hon till samma område som sin bror, en dramatisk fjällnatur som är vacker men långt ifrån ofarlig.  Snart får hon sällskap – fast vem är egentligen den trevlige unge mannen? Efterhand går det upp för henne att mycket står på spel, inte bara hennes eget liv.

Folke Antonsson återvänder än en gång till sina rötter i denna jordnära släkthistoria – utan att huka för det otillåtna och skamtyngda, eller för mindre hedervärda sanningar gömda bakom patriarkala strukturer. Berättelsen är samtidigt ett tidsdokument från det förra seklets småbrukarsamhälle, där barn på gott och ont tidigt fick axla en vuxens ansvar.

Berättelser av författaren och journalisten Stefan Holmberg, skrivna från 1972 och nästan ett halvsekel framåt. Episoderna handlar ofta om enstaka möten. Som med bilförsäljaren som kommer in sent en händelsefattig sommardag på en lokalredaktion i hopp om att hinna få in en annons om en Oldsmobile till följande dag. Eller en äldre tågresenär som visar sig vara ett medium på turné, men där resplanen gäckas av ett vardagligt missöde med tåget.