Efter bara några månader sker det som förändrar hela Annas tillvaro. Hon förstår att det är nu hennes kamp börjar och med orubbad framtidstro tar hon sig an hela ansvaret för sin lilla familj. Hon är ändå bara flicka är en fristående fortsättning på boken Har man inte folk tar man finnar (2018).

Detta är berättelsen om Nina Sandström, dotter till en av Skellefteås mäktigaste män på 1800-talet, baserat på hundratals originalbrev som finns på Skellefteå museum. Nina levde herrskapsliv, även under de för menighetens svåra svält- och nödåren. Men det var minsann inte bara en dans på rosor att leva under den tidens hårda konventioner. Var man äldsta barn i en välbärgad familj förväntades man föra släktens namn vidare i det övre samhällsskiktet.

"Med berättelserna i denna bok vill jag hedra alla kvinnor som saknat fina titlar men uträttat stordåd i det tysta – mest av allt Gustavorna, farmor, mormor och mamma.” Maj Degerstedt

När Wendys bästa kompis Disa sviker henne, drar hon iväg till en raststuga. Där finns ingen som tycker att hon är äckligast i världen, bara skog. Men när Wendy kommer fram är den inte alls tom. En tjej från huvudstaden, som kallar sig Binta, har flyttat in där. Plötsligt är hon och Binta på flykt från något mer skrämmande än det Wendy själv stuckit från. Men vem är egentligen Binta och vad är det hon flyr ifrån? Och vad är det som gör att Wendy följer med?

Denna bok är den första grundliga dokumentationen av samisk snökunskap. Boken bygger på en enda persons utomordentliga kunnande, Johan Rassa i Jokkmokk. Vi får ta del av den gamle renskötarens häpnadsväckande blick för detaljer i den snö som varit nära honom hela livet. Tillsammans har Yngve Ryd och Johan Rassa arbetat fram en gedigen handbok om snöns natur och kultur.

När Johan Stalke flyttar till Klamryd i Småland har han en brokig historia i bagaget. Som före detta missbrukare och torped i Stockholms undre värld dömdes han flera gånger till långa fängelsestraff för narkotikabrott och grov misshandel. Idag lever han emellertid hederligt och skötsamt tillsammans med sin älskade Abbey. Aldrig mer kommer han att skada en annan människa. Aldrig någonsin ... Kärlek, jävlar i helvete är en roman om starka känslor och brutala insikter.

I skuggan av ett geni är berättelsen om att växa upp och om att formas i skuggan av en känd uppfinnare. Alvar Lindmark, den fattige och djupt religiöse bondsonen från Burträsk utanför Skellefteå som uppfann hissen som skulle nå till Gud. Boken utkom första gången 2016. Den nya upplagan är delvis omarbetad och försedd med ett förord.

I Göran Lundin och Erland Segerstedts nya bok får läsaren möta människor som på olika sätt bidrar till konsten att färdas. Gösta Fåglum Pettersson, Gustaf Håkansson (mer känd som Stålfarfar), taptap-chauffören Enic i Haiti, vinterpilgrimen Ann Sieben och många, många fler.

Fram till vår tid har det funnits människor som levt i ett kunskapsrikt självhushåll med urgamla rötter. I Lilian Ryds prisbelönta bok Kvinnor i väglöst land berättar dessa sista företrädare för tundrans och taigans naturahushåll om sin tillvaro i Lappland före elström och vattenledningar. Vi får inblickar i både hur man praktiskt kan klara sig när krisen kommer, och i hur forna tiders kvinnor och män tänkte om kärlek, solidaritet och arbete.

Denna lilla bok handlar om en särskild sorts folklig konst: muntligt berättande. Det muntliga berättandet har funnits i alla tider och sammanhang där människan funnits och kan handla om allt möjligt. Och mer därtill.

Vi lever i en massmobil tid utan motstycke. På nolltid slungar vi oss själva genom landskap och överflyger kontinenter och oceaner. I Fartrusiga berättar Björn Forsberg om männi­skans långa färd från en trögrörlig, långsam värld till dess raka motsats. Om hur vi med hjälp av fossil energi sprängde rummets gränser. Men fartfesten kan snart vara över ...

I Lilian Ryds nya bok, Vi bodde i Arkadien, tar hon sig an sina mest personliga minnen och skildrar en lappländsk barndom som alltför ofta avfärdas som exotisk, just för att den är sällan berättad. En efterfrågad fortsättning på essäsamlingen Vi åt aldrig lunch.