Apmut Ivar Kuoljok har arbetat hela sitt liv som renskötare i Sirges sameby i Norrbotten. Sedan tonåren har han skrivit dagbok, som, förutom slitet med renarna, också handlar om jaktäventyr och dramatiska upplevelser på fjället. Läsaren får en unik inblick i de renskötande samernas villkor och kultur och inte minst hur förhållandena ändrats i modern tid – på grund av mekanisering, modernt skogsbruk och vattenkraftsutbyggnad.

När Omid var liten trodde han att det var enkelt att fly, nästan som att åka på en charterresa. Berättelserna i denna bok visar på något annat. Av olika skäl och på olika sätt har de unga flyktingarna tagit sig till Skellefteå.

Aron Sjöblad är lärare och forskare. Han har tidigare utgivit diktsamlingen Brunnen (2010).

Denna skildring berör slutet av 1600-talet och större delen av 1700-talet, då Sverige och Finland utgjorde ett land. Det är en dokumentär berättelse som speglar de människoöden och förhållanden som rådde under denna tid, i det som då kallades Lappmarken. Berättelsen handlar om de första nybyggarna, män och kvinnor, som antog utmaningen att bosätta sig i Lycksele lappmark och om hur byar grundlades i samernas jakt-, fiske-, och renbetesland.

- Men om du bara får önska, vad som helst, envisas pappa Bill. - Att åka på hockeyläger, svarar Pelle. Det blir tyst vid matbordet. Pelle Puck i Mittnäs U 10-lag brukar ha tur med sig. Den här gången verkar det vara tvärtom. Men då vet han inte vilka överraskningar som väntar ... Pelle Puck på hockeyläger är sjätte och sista delen i serien om den hockeytokige Per Pulsén från Mittnäs.

Bye, bye bondbönan handlar om hur det var för Doris Sundberg att växa upp i Västerbottens inland på femtio- och sextiotalet. Doris bodde sina första åtta år i Brönstjärn, en typisk jordbruksbygd. De flesta innevånarna var bönder och kände varandra väl. Sedan gick flyttlasset till Boliden, eftersom hennes pappa inte kunde försörja familjen på det lilla jordbruket. Boliden var då ett blomstrande, modernt gruvsamhälle.

Birgitta Maria Storgårds, ett grässtrå inom den livskraftiga finlandssvenska litteraturen, har sammanställt en helhet av drygt sextio korta prosatexter, många berättande, de flesta reflekterande och ibland rentav lyriska – var och en med sin egen tonart och rytm men ändå också i relation till varandra.

Går det att skapa praktfulla trädgårdar i norra Sverige? Det går att skapa paradisiska trädgårdar här! I Laila Carlanders trädgårdsbok får läsaren följa med på hennes resa genom femton av Norrbottens vackraste trädgårdsskapelser i zon 5 till 7, med tips på spännande växter och med många goda råd från erfarna trädgårdsmänniskor.

Romanen Flyttfåglarna är en fristående fortsättning på Stannfåglarna, som utkom 2010 och handlar om författarens farföräldrar i Västerbottens inland.

Skatter under vatten är inte vardagsmat ens för en arkeolog. Att vada omkring och plocka upp tidigmedeltida smycken på en lappländsk sjöbotten är nog ingen förunnat mer än en gång i livet. Inger Zachrisson skriver här om sitt banbrytande arkeologiska liv!

Detta är den andra boken om Apmut. 2014 utkom Apmut – Jåhttesábme, som, precis som denna bok, är skriven på lulesamiska. Många år har passerat och Apmut är nu en fullvuxen man och duktig renskötare. Apmuts sita skötte renhjorden på höstsommaren, hösten, höstvintern, vintern och vårvintern. Höstsitan har renskiljning och Apmut och hans familj gör en egen vintergrupp. Apmut jagar och gör även andra arbeten som tillhör renskötsellivet.

I Vandringar i Vindelfjällen, Dagbok 1977–2002, skildrar Per Erik Persson i text och bild naturupplevelser under 25 år, från 1977 till 2002 och under alla årstider. Han är en av de främsta kännarna av Vindelfjällens natur, inte minst tack vare sitt arbete med naturvård på länsstyrelsens naturvårdsenhet under många år.