På väggen bakom mitt skrivbord har jag en anslagstavla fylld med minnen. Varje gång jag sitter och skriver och en mening tappar fart brukar blicken lämna dataskärmen och i stället söka sig till anslagstavlan. På senare tid har blicken allt oftare fastnat på ett speciellt fotografi. Ett foto som föreställer sex unga män som leende håller armarna om varandra. Det börjar nu vara 40 år sedan fotot togs. Men vi träffas fortfarande varje sommar. I Nykarleby, på vedabackan, på Halwars namnsdag. Vi håller fortfarande armarna om varandra och vi ler fortfarande. I samarbete med Scriptum i Finland.

Var inte oljan på väg bort?

Länge har det låtit så. Att den svarta fossilkraften är på väg att trängas undan – tack vare en historisk våg av elektrifiering och grön energi.

Ut med det svarta, in med det gröna.

Dessvärre är även samhällets gröna omställning indränkt i fossil energi, visar boken Svart magi, gröna illusioner. Allt från elbilar till satsningar på vindkraft villkoras med sådan i så gott som varenda led. Och som om inte detta vore nog. På område för område kan Björn Forsberg visa hur samhällets gröna omställning rusar mot stängda dörrar. Metallerna räcker inte på långa vägar. Inte heller biodrivmedlen. Grön vätgas har det mesta emot sig. En grön omställning av flyget ter sig utsiktslös och läget är nästan lika illa för sjöfarten. Tillväxtens gränser är över oss.

Så vad gör vi?

Det investeras mer pengar än någonsin för att öppna nya gruvor i Sverige. 2024 satsades det för första gången mer än 2 miljarder kronor på prospektering. I många fall handlar det om dagbrott som är långt mycket större än de gruvor vi har sett tidigare. Det finns enskilda gruvprojekt som potentiellt är större än utvinningen av järnmalm i Malmfälten sedan starten i slutet på 1800-talet.

Författaren Arne Müller tar sig åter an gruvtemat från sin första bok, Smutsiga miljarder. Foto Erland Segerstedt

Vi trodde alla att just vi var valda av evigheten. Att det inte kunde gå annan väg. Att det kunde finnas irrspår men att faran ändå var möjlig att hantera.

Så misstog vi oss på det mest självklara och nu kan vi inte förstå hur det blev så illa.

Poeten och musikern Jens Unossons andra diktsamling.

När läkaren och småbarnsmamman Elin var i trettioårsåldern hände det som höll på att rasera hennes äktenskap. Passion och åtrå kastade henne in i ett dubbelliv och hon trodde hon skulle klara det. Hon hade fel. 

Årtionden senare, när barnen är vuxna, har egna familjer och hon lever ett lugnt och tryggt pensionärsliv med sin man, möter hon den andre igen …

Ska hon göra ett annat val denna gång?

Får hon?

Kan hon?

Det är tidigt 1800-tal. De fattiga skogsfinnarna Anna och Lasse och deras tre små pojkar kämpar för att överleva i Dalarnas skogar. Kriget mullrar i både öst och väst. Rykten säger att nybyggare i Lappland får gratis mark och inte behöver betala skatt, men bäst av allt är att man slipper utskrivning till svenska armén. 

Familjen lastar sina få ägodelar på en gammal märr, bryter upp från allt de känner till och vandrar norrut. De vet inte hur långt det är till Lappland och vad som väntar där. 

Isabell är nitton år, men det kan ingen tro som ser henne. Hon är mycket liten till växten och gracil i kroppen. Eva är tjugo. Hon är stor och rödhårig och trött och ledsen, för Lasse som hon lever tillsammans med, har varit borta hela natten. Men Eva vet inte att hennes egna kärleksproblem är ganska små i jämförelse med de problem som Isabell kommer att få. 

“Jag tänker på hur det är att krypa ihop, gömma sig,

när dömande blickar och ord skymmer solen. Och jag

tänker på hur stort det är att få vara i en miljö utan

moln, en miljö där jag får blomma ut.“

Men vad händer när det som varit dolt börjar göra sig hört? Vad händer när spridda bokstäver formas till ord? Torka själv dina tårar är Lena Palmbergs debut som lyriker. Hon har tidigare givit ut kortromanen Duvhöken.

Sigrid Nygren föddes 1903 som nummer åtta i en stor syskonskara.

Efter att hon tagit läkarexamen i Stockholm öppnade hon en egen läkarpraktik i Skellefteå. Hon blev den första kvinnliga privatpraktiserande läkaren i hela Norrland. När hon senare även blev skolläkare bidrog hon starkt till allmän vaccination av skolbarn.

Som ordförande i det lokala Fredrika Bremer förbundet, lyfte hon fram kvinnornas roll och hon umgicks med tidens stora kulturprofiler, inte minst kvinnor som stod i frontlinjen för jämlikhet mellan könen.

Elisabeth Lindmark har själv mångårig erfarenhet som läkare på Norrlands universitetsjukhus.