Våra böcker
Månen berättade en historia för mig
ikväll
om:
kärlek
ömhet
trohet
och värme
Irma Jonsson Nyström, Skellefteå, ser det som en glädje att få skriva poesi. Det här är hennes fjärde diktsamling.
Som sjuttonåring bryter Anna upp från sin hemmiljö i finska Tornedalen för att skaffa sig en framtid i Sverige.
Språksvårigheter, trångboddhet, fackföreningarnas vara eller inte vara gör tillvaron svår för Anna och hennes man, Abram, då de har helt olika uppfattningar.
Inspiration till romanen Har man inte folk tar man finnar har Ulla Brännström Englsperger hämtat ur sin egen mormorsmors liv. Boken utkom första gången 2018.
I Havet håller oss samman får vi följa Elisabeth och Ulf på segelbåten Cassiopeias långa färd. Möten och äventyr är många medan de långa, tysta timmarna ombord på den lilla båten väcker minnen hos Elisabeth och frågor om vem hon är.
Den legendariske lappmarksprästen Bo Lundmarks nya diktsamling är inspirerad av naturupplevelser, men också av möten med djur, människor och Skaparen själv i Härjedalens fjällvärld – landet som Gud gömde.
Telluride i delstaten Colorado, USA, var i början av 1900-talet ett guldgrävarland, dit Waldemar Holmberg, Harald Holmbergs far, och många andra reste för att pröva lyckan. Amerika var ett stort äventyr vid denna tid.
När man kör bil ser man vyer passera, man ser andra bilar dyka upp för att sedan försvinna igen. Det sitter människor i bilarna. Man lyssnar på radio. Man tittar på klockan. Man ser årstiderna växla.
Helljusensamhet är ett sätt att göra något konkret av alla tankar man hinner tänka i en bil.
Den här boken är som en saga.
Den handlar om det helt oväntade.
Om att få sig en smäll i självaste hjärnkontoret och plötsligt inte få ihop bokstäverna. Om hot. Om oro.
Om tacksamhet och om tro.
Om öronproppars betydelse. Om att komma igen.
Om att dessutom lika oväntat hamna i armarna på ett lyckligt slut.
Det är sånt man läser om, sa väninnan.
Ja, sa jag.
"Med ditt brev avfyrade du en sådan överraskning och förmodan som jag inte har, eller har haft, den blekaste aning om. Jag måste säga att min nyfikenhet har väckts och att inget vore mer kärkommet och efterlängtat än att få veta något om min bakgrund ..."
Efter bara några månader sker det som förändrar hela Annas tillvaro. Hon förstår att det är nu hennes kamp börjar och med orubbad framtidstro tar hon sig an hela ansvaret för sin lilla familj.
Hon är ändå bara flicka är en fristående fortsättning på boken Har man inte folk tar man finnar (2018).
"Loffe" Björklund berättar om sitt dramatiska liv som danspedagog och revymakare med kända och okända artister i sitt stall.
"Det är svårt att skriva om det man själv ritat och råtat. I dikten kan jag växla mellan svenska och bondska, medan bilderna inte talar något språk. Bondskans 'råta' kan handla om både ord och bild. Och behärskar man nu inte bondska kan man låta bilden tala!"
Räkna inte med att hitta någon som helst ordning i denna bok. Den är snarast ett bidrag till det sena 1900-talets kaosforskning...