"Hur talar man om tystnaden?
Man rör vid tangenterna så lätt
att ljudet mest påminner om ett
stilla, distraherande regn mot fönstret.
Hur gör man ett osynligt liv synligt?
Man spänner upp en tunn duk och
börjar helt enkelt treva sig fram."

Kurt Levlins fjärde diktsamling.

I närmare femtio år har den västerbottniske författaren Åke Lundgren följt Långa lappflickan från Malå i spåren. Vem var hon? Varför lät hon sig förevisas i Sverige och ute i Europa? Hur blev hennes liv? Vilka var människorna omkring henne?

Efter döden fördes hennes skelett till Karolinska Institutets anatomiska museum där det ställdes ut till allmän beskådan. Men gick det verkligen förlorat vid den ödesdigra branden 1892?

Mitt i lekarna kan Anna känna att mamma tittar på henne. Då stelnar hon till och kommer av sig. Vet att hon gör något fel.

Hon lär sig att iaktta modern. Försöker göra rätt, även när hon inte förstår. Och bröderna, som är hennes ansvar: att inte heller de oroar modern. Hon får inte bli nervös och orolig.

Ville, Albin och Fölan växer upp under tuffa förhållanden i byn Ångan. Men där finns också något nytt och spännande, som barnen tror att byn fått sitt namn ifrån: ånglok, stora som små, och vagnar som fraktar gods till och från kusten. De tre vännerna blir så småningom indragna i arbetarnas kamp för att organisera sig och bilda fackförening på den stora sågen. Men framförallt kämpar de för att behålla sin vänskap med varandra i en stentuff omvärld. En fotboll på avvägar kommer att spela en stor roll!

Bengt Ingelstam och illustratören Jens Ahlbom har tidigare gett ut en rad barn- och ungdomsböcker tillsammans, bland annat serien om Pelle Puck.

Veikko Keteli var ett av omkring 70 000 finska krigsbarn som evakuerades undan kriget till Sverige. Han föddes i finska Borgå 1941. Pappan dog när pansarfartyget Ilmarinen sprängdes av en mina samma år. 

Barndomstiden växlade mellan fosterföräldrarnas bondgård i Småland och den arbets- och bostadslösa mamman i efterkrigstidens Finland – som finnpojke i Sverige och svenskunge i Finland. 

Veikko blev så småningom Norrskensflammans korrespondent i Moskva och upplevde såväl förhoppningarna runt Gorbatjov som katastrofen i Tjernobyl och kriget i Afghanistan. Terrorattacken på Utøya drabbade hans egen familj. 

År 1943 inviger den svenske upptäcktsresanden och akademiledamoten Sven Hedin ett forskningsinstitut vid Münchenuniversitetet, namngivet efter honom på direktiv av SS-ledaren Heinrich Himmler.

Institutet var både en hyllning till Hedins geografiska bedrifter och ett tack för dennes långvariga stöd till Hitlertyskland i skrift och handling, samt en utmärkt täckmantel för SS att bedriva sin verksamhet. 

Denna bok är historien om Sven Hedin-institutet och en nationalhjältes fall.

Som sjuttonåring bryter Anna upp från sin hem­miljö i finska Tornedalen för att skaffa sig en framtid i Sverige. 

Språksvårigheter, trångboddhet, fackföreningarnas vara eller inte vara gör tillvaron svår för Anna och hennes man, Abram, då de har helt olika uppfattningar.

Inspiration till romanen Har man inte folk tar man finnar har Ulla Brännström Englsperger hämtat ur sin egen mormorsmors liv. Boken utkom första gången 2018.

Sylvia bor med sina föräldrar i Västerbottens inland.  Som tioåring upptäcker Sylvia musikens kraft – en kraft som kommer att bära henne framåt, men också utsätta henne för faror. Hennes läromästare är en gammal kantor, sträng och konservativ, men som ser Sylvias kvalitéer. I den kyrkliga vuxenvärlden finns dock en person med en helt annan agenda.

I Det finns tid låter Carina Bergström språket flyta lika melodiöst och kraftfullt som tonerna ur en kyrkorgels pipor. 

Danskt band, 180 sid.

 Från skidor till ambulans är en bok om sjukvård och hälsoarbete i en tid långt före vårt idag självklara välfärdssamhälle - och ändå inte så länge sedan. Berättelsen börjar i en glest befolkad, isolerad och fattig bygd i slutet av 1800-talet och följer sedan utvecklingen av sjukvården fram till 1960-talet. Bokens fokus är på Sorsele, men författaren sätter även utvecklingen i ett större sammanhang - vad som händer i Västerbotten och i Sverige som helhet.

Boken är rikt illustrerad med över 140 foton och berättelser från ett trettiotal personer, sjukvårdspersonal och patienter.

"Stort historiskt värde" Roland Edlund i Västerbottens-Kuriren, om Lena Eliassons bok.